ett år sedan
2009 04 09
vi satt och små pratade, skrattade och ibland satt vi under en talande tystnad. Farmor vaknade några gånger och såg på oss med tindrande ögon och leende läppar. Hon tog oss var och en om ansiktet och såg liksom igenom oss. Jag tror hon såg vår oro och smärta och log för att lugna. Hon talade sluddrigt och inte riktigt förståligt. Precis när morfinet släppt något och farmor blev något vid medvetande så gick jag, Josephine och mamma ner för att köpa lunch och för att ge Johan en stund ensam med sin mamma, min farmor. Han berättade senare att han hade fått sms av min pappa som hade skrivit och bett honom säga till farmor att han älskade henne, så hon förstod. Hon förstod och hälsade samma sak tillbaka. Efter någon timme fick hon mer morfin som gav henne stilla sömn.
vid sjuttontiden åkte mamma. Vi tre satt kvar, liksom vakandes. Vi visste alla vad som skulle ske men inte när och inte hur. Precis som Johan sa senare, efter, man trodde man skulle missa det, ögonblicket. Men det gjorde vi inte, inte på långa vägar.
plötsligt ändrades andningens rytm och läte. Jag och Josephine ryckte till och Johan la ner sitt korsord. Tiden var innen och vi alla visste. Vi satte oss tätare omkring och jag höll krampaktigt om farmors ben. Tårarna sprutade när jag plötsligt kom till insikt och vad som faktiskt höll på att hända. Farmor, min farmor höll på att lämna oss.
det tog fler, flera andetagen innan hon gav med sig och släppte taget. Innan hon tillsist blev tvungen att ge sig av. Vi grät alla tre och jag böjde mig över det stilla ansiktet som äntligen fått ro och sa "farmor vi älskar dig". Jag vet att hon hörde, men nu från en plats över oss.
Älskade farmor. Kärleken är obeskrivlig liksom smärtan."
På både gott & ont kan jag nu säga att jag förstår hur det känns, men jag vet inte vad jag ska säga annat än att det berör...
Kram på dig <3
åh, jag börjar nästan gråta. jättefint skrivet!
stor kram till dig fina dam<3
jo jag minns det:( min mamma gick bort bara 2 månader efter:(
Men till något helt annat,trivs ni i nya bostad e det hus el lgh?kram
Du borde lyssna på lene marlin - a place nearby.
Den får mig att minnas min farmor och att hon inte alls är långt borta. Den ger också hopp om att jag kommer få se henne igen en dag.
Denise - oj ... vad skumt. den låten lyssnade jag på otroligt intensivt (ja hela den skivan) när jag var lite yngre och när farmor gick bort så satt jag och lyssnade just på a place nearbypå repeat .. vad konstigt hehe, att du tipsar om det.. tack <3
