Min fina prinsessa dagen till ära.

(på nästsista bilden är det en katt som hon visar, men det förstod ni såklart.)

Hjälp. Efter 4 koppar starkt kaffe börjar jag nu känna mig levande. Vilken natt vi haft. Eller mer jag, än Engla som sovit som en stock helt omedveten om hur hon stökat runt, låtit och hostat. Inte blir det lättare av att jag fortfarande har super svårt att komma till ro på kvällarna och vaknar jag under natten så är det nästintill en omöjlighet att somna om. Då när Engla som proppsade på att sova brevid mig ligger och drar in snor, hostar och sparkar på mig omvartannat så får man ingen skönhetssömn direkt. Det vill jag lova. Man har heller inte mage att väcka henne eller bära över henne till sin säng utan man ligger snällt och försöker somna om och bulla upp med kuddar emellan oss för att undvika det värsta sparkarna. Tillsist gick det iaf inte och vid 5 gick jag ner och bunkrade upp med nässpray och hostmedecin. Väckte min lilla och fick i henne båda delarna. Sen sova jag super gott. I en timme. Som ni kanske förstår så blev det sovmorgon och jag har precis lämnat Engla på dagis. Ja, för hur övertygad jag än var inatt om att hon skulle vara hemma idag så var hon frisk och kry imorse, pigg också för den delen. Skönt att någon är det.

En till kopp kaffe, sen är det iväg till jobbet!