Uppfostring, i min rumpa.

usch jag förstår dig! Det är inte lätt alla gånger, och ändå är min dotter bara 1 år...



Bra att du står på dig iallafall och trycker bort "mamma-känslorna" där för ett tag! Bäst att hålla vad man sagt och visa vart gränsen går!



Kram till er!

Älskling! det var ungefär det jag hade att säga om det här haha.. Men jag ska svara på ditt sms aldeles stax har varit lite trött bara haha..



Älskar dig och saknar dig!

Åhhh, jag håller SÅÅÅ med! Det är nu det börjar! igår kollade jag på programmet s.o.s familj på trean, det var super! kolla gärna in det! och så var jag på bibblan och lånade en bok som heter Trotsboken! Toppen! man får massa tips och inspiration och lär sig MASSOR! bara ett tips..! Stor kram!

Förresten, vi vill hemskt gärna ses - snart! Ni är SÅ välkomna hit! Ofta har vi rätt fullt program när vi är i sollentuna, men jag ska dit ett par dagar i sträck under dec när olle ska till wien med sin kör! då hör jag av mig innan så kanske vi kan bestämma nåt! men som sagt, bjud in er själva hit när det passar, vi kan.. ofta! kram

Känner igen det där när man tvingas tjata, gnälla, klaga och höja rösten för att grönsakerna VÄGRAS ätas, jackan VÄGRAS knäppas, tänderna VÄGRAS att borstas o.s.v



Kanske inte riktigt samma sak egentligen, nej... uppfostran är verkligen ingen barnlek!

Nej, spännena hänger vid de vanliga hårgrejerna och smyckena på damavdelningen :)

tack så mkt. :) efter att ha läst det där om mjölken längtar jag inte tills den trotsen kommer..

tror du reder ut det kalasbra, det gäller ju att inte ändra sig fastän det skär i mammahjärtat!