jag satt och kikade tbx i bloggen några år när det slog mig att satan vad jag bloggat länge! i mars 2008 skrev jag ett inlägg om att engla försökte uttala ord i telefonen själv, helt galet! i snart fyra år har jag släpat på den här bloggen, ibland som en börda men oftast med en glädje att dela med mig och skriva av mig. jag vet dock att jag skrivit längre men har valt att radera en del .. det jag skrev för 4 år sen var inte menat för 500-600 pers/dag ..

min stil har ändrats och ja har blivit mer åthållsam med vad jag skriver och inte. jag vill vara privat men ändå dela med mig och det är en otroligt svår vågskål att väga. men jag tycker jag klara det. vissa vill ha en blogg och skriva av sig om allt och inget, och kanske var det min tanke från början? nu vill jag mer dela med mig, berätta.

man är med om mycket under fyra år. positiva saker, härliga saker men också svåra saker som man kanske ofta kan läsa mellan raderna, men som jag inte försöker skriva ut. kanske blir jag ointressant för många med det settet jag valt att skriva på men det är av kärlek till nära och kära, och av tankar om viss intregritet.

egentligen ville jag bara tacka er fina som faktiskt läser, återkommer och kommenterar hos mig ♥ det är för er jag skriver, i ärlighetensnamn. inte för mig själv så hemskt mkt. jag vet hur mitt bord ser ut, vad jag gillar för tapeter och vad engla gjorde i skolan. detta är min dagbok, men den är för er ♥