idag dammade vi av cykeln som stått nere i vårat föråd sen vi flyttade in, och plockade fram det äntligen köpta stödhjulen :) engla var lyrisk när c började skruva och fixa imorse. hon satt och upprepade "är det klart snart? me snart då? ääär det klaar snart!?" - liksom ett mantra. stackare c som inte ens hunnit med frukost fick ha is i magen ;)

när vi väl kom ut till asfalten och hjälmen var på så var engla lite nervös och skakig. haha lillan har ju väntat på det här ögonblicket väl länge nu! till en start så var det lite vingligt, vi var lite väl optimistiska med 'vingligheten' på stödhjulen så c fick komma ner och skruva lite till.

jag lär vara den sämsta lära-sig-cykla-läraren ever made. jag blir så nipprig, ropar, hejar och har mig. c fick vara lite mer pedagogisk medans jag sprang och tog tag i cykeln vid minsta vingling. bättring där mamma emily, bättring.