dagis vid året?
engla gick ganska sent och när hon började dagis hade hon inte börjat gå what so ever! hon kröp fram och hasade sig fram på dagis bland springandes barnfötter :) inga problem .. men sjutton vad liten hon måste varit! man glömmer fort men det kommer liksom tillbaka nu när jag ser nikki och inser att de är dax för henne att ta steget in på dagis.
vissa har ju privlegiet att vara hemma mer än året men de flesta av oss tror jag är tvungan, oftast av ekonomiska själ, att börja jobba och lämna kidsen på dagis just efter ungefär ett år. men men .. jag kan väl helt enkelt inte släppa grejen att det faktiskt är SÅ PASS SMÅ som de faktiskt är!?herregud .. det är ju fortfarande så beroende!
vad vet man när man lämnar dem på dagis?
vad vet man om människorna där? mkt i hope
ursch ångest juh! engla fick faktiskt byta dagis efter fyra månader då jag verkligen inte gick ihop med en av pedagogerna där. hon var äldre och hade åsikter om precis allt jag sa och gjorde. antagligen för att jag var 19 år och i hennes ögon inte visste ett smack om livet eller barn! engla hade ju haft problem som spädis så det var lite speciellt omkring hennes mat och det var väldigt viktigt att hon fick i sig mer än andra men de förstod inte pedagogen i fråga.
well, det var inget att snacka om när jag blev erbjuden en plats på englas nuvarande dagis, hejsvejs! jag småste säga att d var nog de bästa som kunde hända och så trygg som jag känner och har känt mig under de fyra år som fortlöpt, trots olika pedagoger och barnskötare, skulle ja aldrig gjort på det första dagiset. verkligen bästa dagiset för e
och nu är det fasiken bara ett halvår kvar för englas del på dagis .. soon är det dags för förskoleklass .. ih! ångest .. haha! stora tjejen juh ♥
Sanna var 13 mnd och gick bara ibland. Hon var nog lite för lat och tyckte det var smidigare att krypa! :) Visst var det fasligt tidigt!! Jag minns att jag stog i ett hörn och grät. Haha! Men tänka sig, så bra allt har gått. Både för Engla och Sanna ;)
Ja visst är man liten när man bara är lite över året. Men precis som du säger så har man ju inget val, oftast så måste man tillbaka till jobbet hur lite man än vill. Jag hade "turen" att ha extra tid med M & P. Började inte på dagis förns 4 års ålder, innan fanns både mamma och pappa hemma som just då pluggade. Vissa dagar i veckan fick vi vara hos en dagmamma i samma område tillsammans med många av våra vänner. När jag var 4 fick mamma en whiplashskada i nacken och fick därför avsluta studierna, hon jobbade halvtid i många år tills hon blev sjukskriven och sedan sjukpensionär helt. Så jag har aldrig behövt gå till fritids efter skolan osv och har alltid haft en mamma hemma när jag kommit hem från skolan.
JAG har tyckt det varit jättebra eftersom jag alltid har varit sjukt mammig. Även fast jag självklart har fått stanna på fritids efter skolan om jag velat, men har alltid skippat det, mycket bättre att umgås med mamma enligt mitt tycke. Haha! Däremot vet jag att det inte skulle passa flera andra barn.
Sålänge man hittar ett bra dagis där barnet och man själv känner sig tryggt så är det ju oftast inga problem. Jag vill nästan att mina barn ska börja rätt så tidigt på dagis iaf, eftersom att jag personligen tror att barnet har lättare att bli självständig som äldre. Jag själv är fortfarande jättemammig och tycker att det är jobbigt än idag att vara borta från mammsen allt för länge, medan många av mina vänner har no problemas med det. Så det finns ju självklart för och nackdelar med allt.
Jösses vilken roman, lite tankar kring ditt inlägg bara. Hehe. Kramar!
Vi har haft den turen att Edvin inte behövt gå mer än 15 timmar i veckan. Jag har gått skola (studier hemma) jobbat extra och vi har pusslat och trixat ihop det. Tore har vi sökt plats till i augusti (han är lite mer än ett år då) och önskar är att vi kommer att kunna fortsätta trixa oss fram med bara 15 timmar...
För jag håller med dig om att dom är små när dom bara är ett år.
Kramis
håller helt med... dom är för små för att börja vid 1-årsåldern. i vissa fall måste man ju, men hoppas alla föräldrar försöker pussla!! ^^
ha de gott, kram kram!
Min lilla tjej är 14 månader och hon ska börja på dagis i augusti och har kunnat gå sedan hon var 9 månader. Även fall hon har känts stor så länge så har jag riktig ångest över att lämna henne i någon annans händer. Hon kan jubinte berätta om någon har varit dum. Usch hoppas dessa 7 månader går låååååångsamt :-)
Usch, jag vet! Minns att vi tyckte att dom var såååå stora när dom började på dagis. Så här i efterhand inser jag hur små Engla och Zacke var, bebisar!! Får nästan lite dåligt samvete.
De är ju väldigt små i den åldern. Liksom ömtåliga. Speciellt om barnet i fråga inte hunnit lära sig gå eller prata ännu.
Där jag jobbar har vi just nu väldigt mycket småttingar (läs: barn under 2 år) fast bara en som är precis ett år. Och det är stor skillnad trots att det kanske bara handlar om några månader. Jag tycker speciellt att språket gör mycket. Det går att förstå på ett annat sätt och det går att göra sig förstådd.
vilken liten sötis!
åh, jag blir sur när jag läser om pedagogen. den typen av människor gillar jag inte.. tur att hon fick en ny dagisplats:) kram fin
